Stångåstaden får 180 miljoner – trots lägst kvalitets­poäng

Höjda bredbandspriser upprör många av Stångåstadens hyresgäster, efter att Telia tagit över fibernätet i husen. Nu står det klart att affären kan ge Stångåstaden hela 180 miljoner kronor i intäkter – och att Telia vann upphandlingen trots att bolaget fick lägst kvalitetspoäng.

Stångåstadens byte av fiberoperatör, från kommunala Utsikt till Telias dotterbolag Zitius, har fått en hel del kritik. Hyresgästföreningen och bredbandsbolaget Bahnhof med flera menar att bytet leder till dyrare bredband för hyresgästerna.

Flera bredbandsleverantörer har också höjt priserna efter bytet. Upprörda hyresgäster berättar i mejl till Corren om höjningar på allt mellan 30 och 160 kronor per månad, beroende på vilken hastighet de abonnerar på.

Kritiken handlar om den näthyra som Zitius ska betala till Stångåstaden för att få tillgång till nätet inne i fastigheterna. Hur hög den hyran är omgärdas av hemlighetsmakeri. Stångåstaden hänvisar till att Zitius begärt sekretess, och när Corren begär ut uppgiften direkt från Zitius möts vi av samma besked.

Dock har vi nu kunnat ta del av den så kallade utvärderingsrapporten. I den kan man utläsa att näthyran ligger på minst 19,3 miljoner kronor om året, förmodligen lite mer. Dessutom har Stångåstaden rätt till en årlig indexuppräkning.

Avtalet löper på 5 år, med möjlighet att förlänga med 2 + 2 år. Om hela avtalslängden utnyttjas kan Stångåstaden alltså inkassera i storleksordningen 180 miljoner kronor i näthyra.

Bahnhof, som är den argaste kritikern av systemet med näthyra, menar att Zitius lämpar över den kostnaden på bredbandsleverantörerna, som i sin tur måste ta ut den av hyresgästerna.

I utvärderingsrapporten framgår också hur Stångåstaden värderat olika kvalitetskriterier, bland annat utbud och priser för hyresgästerna. Där har Zitius fått lägst poäng, tillsammans med GlobalConnect.

Kommunala Utsikt fick högst kvalitetspoäng, men hade ändå ingen chans mot Zitius och Global Connect. Kvalitetspoängen var nämligen bara värda 1,7 miljoner kronor och vägde lätt i jämförelse med näthyrans cirka 20.

Borde inte kvalitetskriterierna getts en större betydelse i upphandlingen?

– Det är lätt att säga i efterhand, men vi visste ju inte vad vi skulle få för pris. Vi kanske skulle få lägre än förra gången och då hade kvalitetskriterierna fått jättestor inverkan. Nu fick vi väldigt höga offererade näthyror från två av anbudsgivarna, men det kunde vi ju inte veta i förväg, säger Stångåstadens vd Fredrik Törnqvist.

Cirka 20 miljoner om året i näthyra – vad ska ni använda pengarna till?

– Ett fastighetsnät är inte gratis. Vi har lagt över 100 miljoner kronor på det genom åren. Dessutom är livslängden begränsad och vi räknar med att inom en femårsperiod behöva byta ut kablarna i 13 000 lägenheter. Det rör sig om en investering på 100–120 miljoner kronor.

Stångåstaden hävdar att det inte finns något direkt samband mellan näthyran och hyresgästernas bredbandspris.

– Det är inte riktigt så enkelt. Näthyran har varit oförändrad de senaste nio åren, och trots det har inte priserna på internetabonnemang legat stilla. Jag vet ett fastighetsbolag – jag kan tyvärr inte säga vilket – som satte en näthyra som är lägre än hälften av vår. Där höjdes ändå priserna till slutkund, säger Fredrik Törnqvist.

Telias presschef Roija Rafii är inne på samma linje i ett mejl till Corren:

"Som kommunikationsoperatör tillämpar vi en nationell prislista, om inget annat avtalats. Denna prislista används även i Stångastaden och är inte direkt kopplad till den näthyra som nätägaren tar ut. Sedan ska man komma ihåg att varje tjänsteleverantör sätter sin egen prisstrategi och nationell prislista. Det finns exempel där tjänsteleverantörer betalar lägre relationsavgifter till kommunikationsoperatör, men det återspeglar sig nödvändigtvis inte i priset hos slutkunden".

Enligt Roija Rafii är inte Stångåstadens näthyra exceptionellt hög.

"Varje upphandling är unik, och nivån på näthyran påverkas av flera faktorer. Exempelvis om digitaliseringstjänster, gruppavtal eller välfärdstjänster ingår. Den nivå på näthyra, som den här upphandlingen resulterade i, ser inte vi sticker ut", skriver hon.

De hyresgäster som drabbas av de största prishöjningarna – cirka 160 kronor i månaden – är de som abonnerat på 100/10 Mbit/s. Det har varit den allra vanligaste hastigheten hos flera av bredbandsbolagen och har haft ett förhållandevis lågt pris. Men Zitius tar lika mycket betalt av bredbandsbolagen för 100/10 som för 100/100 och 150/150.

Det innebär ju att ett lågprisalternativ försvinner för abonnenterna. Varför gör Telia/Zitius så?

"Lägre uppladdningshastighet är inte likställt med lägre kostnader. Det är en rad olika faktorer som styr kostnad för den tekniska leveransen och avspeglas i priset. För 100/10 och 100/100 är det ingen större skillnad. Därför har vi valt att inte ha en prisskillnad", svarar Roija Rafii.

Hyresgästföreningen är kritisk till systemet med näthyra och menar att hyresgäster får betala onödigt mycket. Enligt föreningen har bredbandspriserna i allmännyttan gått upp med 70 procent sedan 2017, medan det för bostadsrättsinnehavare bara blivit 5 procent dyrare.

– Det är ett problem att hyresvärdar handlar upp sådana här avtal som till stor del baseras på hur hög nätavgift de kan få ut, en avgift som sedan läggs direkt på hyresgästerna, sade Stefan Björk, nationell förhandlingsspecialist, i en tidigare artikel.

Bahnhof hävdar att man hade kunnat leverera 2,5 Gbit/s för 39 kronor per lägenhet och månad om man fått göra ett direktavtal med Stångåstaden där alla 13 500 lägenheter ansluts. "Lite dyrare" om de hyresgäster som vill avstå ska kunna göra det.

Även om man tar höjd för kostnaderna att installera ett nytt fastighetsnät anser Bahnhof att det går att komma betydligt billigare undan än vad Stångåstadens hyresgäster gjort.

– När vi drar nytt fastighetsnät i en bostadsrättsförening är kostnaden för nätet 3 000 kronor per lägenhet. Med ett avtal på fem år blir kostnaden per lägenhet cirka 50 kronor per månad för installationen. Efter fem år är hela nätkostnaden betald. Många bostadsrättsinnehavare betalar därefter bara några tior i månaden för sitt bredband, säger Filip Berntsson, försäljningschef på Bahnhof.

Kostnaden 3 000 kronor per lägenhet för ett fastighetsnät har Stångåstadens vd Fredrik Törnqvist svårt att tro på.

– Vi räknar med 6 000–8 000.

Stångåstadens hyresgäster är inte bundna till att använda fibernätet för att få en fast bredbandsuppkoppling. Det går också att få en sådan via kabel-tv-nätet, där Stångåstaden har avtal med Tele2. Men även för det nätet betalas näthyra till Stångåstaden – och även där är nivån på hyran sekretessbelagd, på begäran från Tele2.

Nätaktörerna

Zitius och Utsikt är så kallade kommunikationsoperatörer. De ser till att fibernätet fungerar och att tjänsteleverantörer kan koppla upp sig för att erbjuda internet, tv och telefoni. Zitius betalar en näthyra till Stångåstaden för att få tillgång till bostadsbolagets fastighetsnät.

Stångåstaden har ett så kallat öppet nät. Det innebär att hyresgästerna har många olika bredbandsleverantörer att välja mellan. Zitius ska ta samma avgift – den så kallade relationsavgiften – av alla leverantörer.

Cirka 40 procent av Stångåstadens hyresgäster har bredband via fiber. Ungefär lika många har det via det parallella koaxialnätet. Resterande 20 procent använder mobilt bredband, eller inget alls.